Är väldigt glad...

...För att FaceTime finns så att jag kan se att min dåre till man kommer ner helskinnad varje kväll där borta i Spanien.

Fel låt verkar alltid vinna

"Jag bryr mig inte", säger jag för att i nästa stund ropa "Röstfiasko", när Snygg-Erik åker ur Mellon. Både jag och mamma försökte till och med rösta, men kom inte fram för det var upptaget. Men, som sagt, jag bryr mig inte...

Afternoon tea

Ingenting är riktigt detsamma som innan jag skaffade barn. Ändå är det väldigt mycket som är sig likt och som går att göra även med barn.

Dagens utflykt gick till Häringe slott där det bjöds på Afternoon tea. Mysigt så klart, men det är inte samma rofyllda aktivitet som innan Melkers ankomst.

Tack Ella!

Jag hade fått för mig att barn får en egen vilja någon gång i samband med treårstrotsen. Eller, av vänner förstått att det sker tidigare än så, men trodde ändå att det skulle dröja åtminstone ett år.

Melker bevisar att jag hade fel. Han har en ytterst bestämd vilja när det gäller en hel del saker och främst när det kommer till vad han ska äta. Han har valt ett märke och tokvägrar allt annat.

Jag gör mig till och erbjuder en buffé av olika alternativ av både hemlagad och färdiggjord mat. Frukostbordet ser ut som ett slagfält av olika skedar, burkar och tallrikar, men han bara vänder bort huvudet, spottar och hulkar om jag serverar annat än mat i påsar från Ella's kitchen. Den gapar han glatt efter och jag ger efter och handlar på mig den dyraste maten som står i hyllan för småbarn.

Funderar på om slaget om vem som bestämmer hemma redan är förlorat. Och om jag borde skriva ett tackbrev till Ellas, de gör ju ändå så han faktiskt äter någonting.

Det positiva överväger

Jag och maken har spenderat två timmar med att försöka reda ut det här med bank-id, e-legetimation och ansökan och avstående av föräldrapenning på försäkringskassans hemsida. Vi kom halvvägs. Stämningen är inte på topp.

Roligare idag var när jag passerade pull-up-stången här hemma och tänkte att jag skulle se om jag blivit starkare. Förra gången jag hängde i den orkade jag göra en halv pull-up. Idag gjorde jag tre. Som ingenting. Det var lätt. Jag börjar bli stark! Slår vilket teknikstrul som helst.

Vårkänslor

Trots att termometern visar minusgrader och ingen barmark går att skåda så långt ögat når, känner jag ändå att våren är nära. Tror det beror på solenskenet och att mina Mårbackor börjar vakna till liv efter vinterslummern.

Hemma igen

Jag och familjen, inklusive syster med fästman, har varit på minisemester i Piteå. Med späckat schema och många att träffa lät jag mest telefonen ligga i jackfickan eller kvar i sängen. Lyckades ta en bild, och talande nog för alla fikor jag hann med, är den på ett gäng minisemlor.

Var nervös innan för hur det skulle gå att flyga med Melker, men hade ingen anledning att oroa mig. Han sov mest på både dit- och hemvägen. Skönt att veta.