Kan en del nu

Å vad det är uppfriskande med ny kunskap ibland. Fick en redig dos av det igår när jag var på kurs i träd- och buskbeskärning. Kunde verkligen ingenting innan och allt trädgårdsmästaren sa var en aha-upplevelse. Från hur man ska använda sekatören till vilka grenar man ska välja att spara på ett äppelträd och hur man föryngrar en buske.

Det var en ny upplevelse att tåga ut i trädgården i morse och ha en aning om vad jag ska göra och inte bara chansa. Inser att jag träffat rätt i beskärningen av vissa grenar, men misshandlat andra rätt ordentligt tidigare.

Nu ska vi dock spendera eftermiddagen i Uppsala och jag får lägga undan sågar och sekatörer. Saknar redan mina små träd.

Familjen växer

Tror katten tyckte det blev lite ensamt som enda husdjur här hemma, eftersom hon bestämde sig för att släpa in ett nytt. Tack och lov var det dött. Jag önskar bara att hon hade lämnat det vart som helst förutom i sängen. Är det någon som är sugen så är hon billig nu, typ gratis. Katten alltså. Hon är kvar på nåder. Det nya husdjuret åkte ut med buller o bång.

Också var vi tre igen

Staffan kom hem från Spanien igår och jag kunde inte varit gladare. Stod i hallen och väntade med tårar över kinderna när han klev in. Var lika glad över att han var hemma igen som över att inte längre vara den enda föräldern närvarande. Efter den senaste veckan är jag så jäkla imponerad över alla ensamstående som klarar sig på egen hand dag ut och dag in. Vilken prestation.

Fick fina presenter, men de var ingenting i jämförelse med lyckan att se Melkers glädje över att hans pappa var hemma igen. Innan hade jag trott att han skulle bli rädd, men han skrattade och busade bara en massa, som om han verkligen hade saknat Staffan. Då grät jag lite till.

Under kategorin "Det går sådär att sluta amma"

"Tänk sedan när du slutar amma, då kan Melker följa med mig till jobbet", sa min pappa.
"Men tror du verkligen att det blir roligt för någon av er?" svarade jag. "Han kräver ju rätt mycket underhållning och du skulle nog inte få så mycket gjort."
"Ja, men jag menar sedan, när han är fyra eller så."

Ny karriär

Idag landade jag och Melker i ett mysigt växthus för vår eftermiddagsfika.

Varje gång jag är på en handelsträdgård blir jag sugen på att byta karriär och börja jobba med växter. Det har gått så långt att jag har googlat trädgårdsmästarutbildningar och funderat på hur jag ska lägga fram idén om nya studielån till Staffan.

Sedan börjar tankarna alltid vandra till mina egna ynkliga och misskötta plantor där hemma och jag beslutar mig för att börja jobba med dem och lyckas jag få dem att må bra så kanske karriärsbytet får komma lite senare.

Snoooor

Inte helt oväntat är jag dunderförkyld. Näsan är som en tappkran någon glömt stänga av och jag försöker att inte bli tokig av att snyta mig konstant.

Njuter istället av att vara aningen självömkande och äta så mycket choklad jag vill. Även om det också är en rätt trist sysselsättning med avdomnade smaklökar.

Mest synd är det om Melker som har en urbota trist mamma för dagen.

Nattvak

Tyvärr är det precis så här alla mina förkylningar brukar starta. Nattvak med hals- och öronont. Motar det onda med en kopp te.

Hoppas det vänder i dörren denna gång. Och hoppas att Melker sover längre än till sju, för det är bara fem timmar bort.